Om ansvar och miljö

Om ansvar och miljö

Strikta kontrollsystem, utvecklade miljöåtgärder och god kunskap om bestånd är alla viktiga delar i ett ansvarsfullt fiske. I Norge har Fiskeri- och kustdepartementet det övergripande ansvaret för fiskefrågor. Det norska havsforskningsinstitutet är en världsledande institution för alla frågor kring fisk och fiske.

Vad vi äter och hur vi äter påverkar både vår hälsa och vår natur. Genom att välja produkter märkta med Norgeloggan är du redan ett steg på vägen till ett mer hållbart samhälle. Symbolen innebär att råvaran är fångad eller odlad i Norge och paketerad eller producerad i Norge eller EU. Då är den producerad i samklang med hårda miljökrav. 75 procent av all vildfångad norsk fisk för export är godkänd för MSC-märkning.

Här har vi samlat svaren på några av de vanligaste frågorna om norsk fisk och miljö.

Var fångas den norska fisken?

Sill och torsk är de viktigaste vildfångade arterna i det norska fisket. Både sillen och torsken finns nu i riklig mängd.

I Nordostatlanten är Norge den största fiskenationen och de viktigaste fiskevattnen ligger i Barents Hav. Där är tillgången på torsk nu (2013) större än på många år och i nivå med 1940-talets tillgång. Forskarna förklarar det med en god förvaltning samt att vattnet har blivit varmare. Det ger mer plankton och därmed bättre förutsättningar för torsken.

Norge har också en kvot på 17 procent av torskfisket i Nordsjön (2013) som sedan 2008 omfattas av förvaltningsplaner för att få bestånden i bättre skick.

FN:s livsmedelsorganisation FAO har delat in världens fiskevatten i fiskezoner. Som konsument inom EU har du rätt att få veta från vilken fiskezon den fisk som säljs i handeln kommer från. Hela norra Europa ligger i den stora fiskezonen 27. Fiskezon 27 har sedan delats upp i underområden av Internationella Havsforskningsrådet, ICES.

Att välja fisk och skaldjur märkta med Norgeloggan är ett enkelt sätt att vara säker på att du väljer hållbara råvaror som är av högsta kvalitet, eftersom den är fiskad enligt våra principer om ansvar och hållbarhet.

Vad görs för att vårda haven och fiskbestånden?

Norge är världsledande på fiske och fiskodling. Norskt fiske och norsk fiskodling är hållbara näringar. Med hållbar menar vi en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den definitionen kommer från FN-dokumentet ”Vår gemensamma framtid”.

En kvarts procent av det samlade exportvärdet från Norsk Fisk går till forskning och utveckling kring fisk och fiske. Norsk fiskenäring samarbetar också med miljöorganisationer som WWF och Naturskyddsföreningen för olika projekt. Att välja fisk från Norge är ett enkelt sätt att vara säker på att varan är fiskad enligt våra principer om ansvar och hållbarhet.

Vad gäller för miljömärkning av fisk och skaldjur?

Det finns en rad märkningssystem men i Sverige används framförallt MSC och KRAV. Läs mer om MSC, Marine Stewardship Council och svensk KRAV-märkning här.

75 procent av all vildfångad norsk fisk för export är godkänd för MSC-märkning. Torsk, sej, kolja, sill, makrill och räkor från Norge är alla godkända för MSC-märkning.

Norgesymbolen är inte en miljömärkning utan anger endast att råvaran är fångad eller odlad i Norge och att den sedan producerats i Norge eller EU.

Utsläpp av växthusgaser?

All mänsklig verksamhet påverkar klimat och närmiljö. I Norge beräknas utsläppen av växthusgaser för vanliga fisksorter. Norsk vildfångad torsk ger upphov till mellan 0,3 och 1,5 kg CO2-ekvivalenter beroende på hur den fiskas. Det motsvarar utsläpp på 1,4 - 6,7 procent av vad motsvarande mängd oxfilé förorsakar. Källa: http://www.klimatmarkningen.se/wp-content/uploads/2009/11/klimatpaverkan-vid-produktion-och-fiske-av-fisk-och-skaldjur1.pdf

Fisk märkt med Norgesymbolen är fiskad eller odlad i Norge och paketerad eller producerad i Norge eller EU. Det gör norsk fisk och skaldjur till alternativ med låga transportutsläpp. Fisk som fileas eller produceras utom Norge eller EU och säljs i Sverige kan aldrig märkas med symbolen.

Att välja fisk som djurproteinkälla ger lägre utsläpp av växthusgaser än om man väljer kött eller fågel. Att fisken också är snabb och därmed energisnål i tillagningen bidrar ytterligare till att göra fisken till ett klimatsmart val. 

Fiske och ekosystem?

Fiske påverkar också ekosystemen och miljön i haven. För att säkra dessa samt bestånden av vild fisk bedrivs ett omfattande forskningsarbete. Med utgångspunkt i de uppskattningar som görs av det Internationella Havsforskningsrådet (ICES; International Council for the Explorationof the Sea) fastställer de norska myndigheterna särskilda förvaltningsplaner för de känsligaste bestånden. Förvaltningsplanerna ska säkra beståndens utveckling.

Bestånden påverkas inte bara av hur mycket som tas upp ur haven utan också av miljöfaktorer och variationer i fiskens naturliga fortplantning. Fisk äts också upp av andra fiskar, dör av brist på föda eller pådrar sig sjukdomar. Fiskbestånden beräknas utifrån information om art, ålder, antal och vikt på fisken. Norska havsforskningsfartyg arbetar kontinuerligt för att med hjälp av ekolod och forskningsfångster beräkna hur mycket fisk som finns.

När ekolodet träffar en fisk skickas en ljudsignal tillbaka till forskningsfartyget som med hjälp av signalens styrka kan fastställa fiskens storlek och storleken på stimmet. Trålning ger sedan möjlighet att artbestämma fisken liksom att undersöka den i detalj för att bestämma ålder, könsfördelning med mera. Den här informationen, tillsammans med uppgifter från de verksamma fiskefartygen, möjliggör beräkningen av olika bestånd.

Dessa beräkningar ligger sedan till grund för att fastställa totalkvoten (TAC; Total Allowable Catch) för olika fiskarter och för att fördela kvoterna. Fiskbestånden kan variera mellan olika år och därför fastställs också långsiktiga förvaltningsplaner för viktiga arter som till exempel torsk. I enlighet med försiktighetsprincipen fastställs fiskekvoter som skall säkerställa ett uthålligt fiske och ge möjlighet till tillväxt av bestånden.

En viktig del i förvaltningen är att fisket ska bedrivas inom ”säkra biologiska gränser”. Fiskar man inom säkra biologiska gränser kan man upprätthålla ett bärkraftigt fiske på en given nivå. Det ger en trygghet för fiskenäringen och en garanti för fiskbestånden.

För att beräkna de säkra gränserna lägger forskarna fram begränsningsvärden och tröskelvärden för lekbeståndens storlek och för fiskeridödlighet (fångsterna). Om lekbeståndet kommer under och/eller fångsterna kommer över dessa värden sägs beståndet vara ”utanför säkra biologiska gränser”.

Ett fiske ”utanför säkra gränser” kan ändå utgöra en ansvarsfull förvaltning om åtgärder vidtas för att inom rimlig tid återställa bestånden. Som ofta när det handlar om komplicerade samband finns olika uppfattningar, inte minst om i vilken takt bestånden måste byggas upp för att säkerställa ett långsiktigt uthålligt fiske. Total enighet råder dock om att bestånden måste tryggas.

All fisk som finns till försäljning ska vara märkt med fångstområde och det ska också framgå om det är vild eller odlad fisk. Den fångstområdesmärkning som är lagstadgad är emellertid så övergripande att det kan vara svårt som konsument att veta om fisken kommer från ett bestånd som är bärkraftigt. Genom att välja produkter märkta med Norgesymbolen kan du vara säker på att din mat är producerad i samklang med naturen hela vägen från hav till bord.