Om norska räkor

Om norska räkor

Räkan lever på mjukhavsbottnar på ett djup av 50 till 500 meter. Det är framförallt den röda djuphavsräkan som finns och fångas runt den norska kusten och i fjordarna. Djupvattensräkan tycker bäst om kallt vatten och enstaka år, när vattnet blivit för varmt, händer det att den därför försvinner helt från Norges sydligaste räkfält. 

Räkan är en protandrisk hermafrodit. Den börjar sitt liv som hanne för att efter två till fyra år bli hona. Parningen sker under hösten och honan bär rommen i bakkroppen under hela vintern. Under före äggläggningen våren uppsöker räkorna grundare vatten och där kläcks larverna. Man räknar med att en räka kan bli sex år. Räkan äter mindre kräftdjur och maskar. Räkan flyttar sig även vertikalt i vattnet och styrs då av ljuset.

Räkor, kungskrabba, musslor och vanlig krabba är några av de skaldjursarter Sverige köper från Norge. Räkor är den vanligaste produkten. Norska räkor säljs som färska, frysta, marinerade och konserverade, med och utan skal.

Kunniga konsumenter gör kloka val – Norges sjömatråd vill ge dig all viktig information om fisket, bestånden och fiskemetoderna. Vi visar hela kedjan från hav till bord. Tester av skaldjur och fiskevatten säkerställer att de norska skaldjuren är trygg mat för din hälsa och för miljön. Här har vi samlat svaren på några av de vanligaste frågorna om räkor från Norge. 

Vad ska jag tänka på när jag tillagar norska räkor?

Norska räkor, färska som frysta, är trygg och säker mat och kan även konsumeras av barn och gravida. Norska skaldjur kontrolleras regelbundet för främmande ämnen. Inga skaldjur med för höga halter av främmande ämnen når konsumenter. Det gör att du kan känna dig trygg när du äter och tillagar räkor.

När du lagar mat med räkor och använder den i varm mat så tänk på att inte låta dem koka. De är redan kokta och ätfärdiga när du köper dem och behöver inte koka en gång till.

Du hittar många inspirerande tillagningsförslag i vår receptsamling här. 

Hur kan norska räkor förbättra min hälsa?

Livsmedelsverket rekommenderar två till tre fiskmåltider i veckan. 100 gram skalade räkor innehåller 23 gram protein, nästan inget fett och hela dagsbehovet av Omega-3, samt selen, kalcium och E- och D- vitamin. Räkor innehåller det goda kolesterolet som är blodfettssänkande. Det gör att räkor är bra mat för den som vill tänka på hälsan.

Gravida och barn bör vara särskilt noga med att äta fisk, eftersom fisk innehåller fettsyror som är viktiga för fostrets och barnets utveckling. En lång rad vetenskapliga studier har gjorts på sambanden mellan fiskkonsumtion, intag av fiskolja och fosterutveckling. I en studie från universitetet i Århus där nästan 9000 gravida kvinnor deltog framgick att risken att föda för tidigt och risken för låg födelsevikt hos barnet minskade hos kvinnor som åt mycket fisk under graviditeten. (European Journal of Epidemiology, October 2006, Volume 21, Issue 10, s. 749-758 )

Fisk och skaldjur från Norge är trygg mat eftersom den är kontrollerad enligt stränga regler för miljö och hälsa – hela vägen från hav till bord. Läs mer om fisk, skaldjur och hälsa här. 

Hur produceras norska räkor?

Norska räkor lever i kalla och klara vatten. Där växer de långsamt och får därigenom sin goda smak. Räkan finns i stora bestånd och de största trålarna arbetar i Barents hav, vid Svalbard och Grönland medan det kustnära fisket bedrivs med mindre trålare.

Alla fartyg över 50 ton ska ha licens, samt redskap och fiskemetoder som är noga kontrollerade. Detta för att bland annat hindra bifångst av små räkor, fiskyngel och småfisk. Om andelen bifångster överskrider de noga fastlagda gränserna stängs fisket.

Vad äter norska räkor?

Räkan lever på mjuka sand- eller lerbottnar där den livnär sig på små kräftdjur och plankton. Det är dessa som ger räkan dess vackra färg.

Vilka miljömärkningar har norska räkor?

Norskt skaldjursfiske är kontrollerat och hållbart. Alla norska räkor fiskade i Barents hav är godkända för MSC-märkning och delar av fisket också för KRAV-märkning. Läs mer om miljömärkning av fisk och skaldjur här.