Myter och fakta om lax

Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar. Men det är inte alltid tydligt för konsumenter hur det faktiskt ligger till – hur fiskarna har det och vad maten innehåller. Detta är en guide för dig som möter konsumenternas tankar och frågor om odlad lax i vardagen.

Myt: Odlad lax lever trångt.

Fakta: Norsk lax odlas i stora kassar i havet med gott om utrymme för fisken att röra sig. Odlingskassarna innehåller minst 97,5% vatten och max 2,5 % fisk. Kassarna får endast placeras i områden med god vattengenomströmning. Nivåer för syre, temperatur och salt är noga reglerade och kontrolleras regelbundet.

Myt: Produktionen av laxfoder hotar bestånd av vild fisk.

Fakta: Lax är en rovfisk, i vilt tillstånd lever den av att äta annan fisk. Laxfoder består dock till större delen av vegetabiliska råvaror. Fodret innehåller även rester från annan fiskproduktion och fisk från hållbara kontrollerade bestånd.

Myt: Laxfoder innehåller kött.

Fakta: Laxfoder innehåller inga animaliska produkter från djur som lever på land.

Myt: Odlad lax måste frysas innan den gravas eller äts rå.

Fakta: Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer behöver odlad lax inte frysas innan den gravas eller äts rå.

Myt: Vaccin ger odlad lax mörka fläckar.

Fakta: De fläckar som vissa laxar har beror inte på vaccinering eller medicinering. En melaninfläck är en mindre, ofarlig muskelinflammation och utgör inget hot mot matsäkerheten.

Myt: Odlad lax växer för snabbt.

Fakta: Det kalla havet i Norge gör att laxen växer långsamt. Det tar 3–3,5 år för en norsk odlad lax att bli fullvuxen.

Myt: Odlad lax matas med färgämnen.

Fakta: Vild lax äter kräftdjur som innehåller ämnet astaxanthin. Syntetisk astaxanthin har exakt samma kemiska formel och ingår i fodret för odlad lax och ger fisken, förutom den rosa färgen, antioxidativa egenskaper och stärker dess immunförsvar.

Myt: Man bör inte äta lax för ofta.

Fakta: Norska och svenska myndigheter rekommenderar att man äter fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan. Det är en större utmaning att svenskar äter för lite sjömat och en alltför låg konsumtion kan göra att man går miste om de positiva hälsofördelarna som sjömat ger. Fisk, inte minst lax, är alltjämt den viktigaste källan för omega-3 som minskar risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar, och är en viktig källa för vitamin D.

Myt: Gravida och ammande kvinnor bör inte äta lax.

Fakta: Fisk, särskilt lax, påverkar utvecklingen av nervsystemet hos foster och barn positivt. Därför är det viktigt att gravida och ammande kvinnor äter fisk i samma utsträckning som andra. Äter man fisk mer sällan än en gång i veckan riskerar man att gå miste om dessa hälsofördelar.

Myt: Odlad lax matas med antibiotika.

Fakta: Det används praktiskt taget ingen antibiotika i laxproduktion längre, helt enkelt för att fisken på det stora hela är frisk genom hela livscykeln. Utvecklingen av effektiva vacciner har reducerat förekomsten av antibiotika drastiskt sedan 1980-talet. Mindre än 1% av den uppdragna fisken blir årligen behandlad med antibiotika och förbrukningen är reducerad med 99% sedan 1987. I de noggranna kontroller som görs av den odlade laxen har man aldrig påträffat läkemedelsrester över myndigheternas gränsvärden.

Myt: Odlad lax innehåller mer miljögift än annan fisk.

Fakta: Den odlade laxen innehåller mindre dioxiner och PCB än vildfångad fet fisk. Man kan äta ett kilo odlad lax i veckan utan att komma upp i gränsvärdena för miljögifter. Mängden miljögift i odlad lax övervakas kontinuerligt av de norska myndigheterna Mattilsynet (norska livsmedelsverket) och Nasjonalt institutt for ernærings- og sjømatforskning (NIFES). I över tio år har man mätt halterna av PCB, dioxiner, tungmetaller samt andra främmande ämnen genom provtagning på uppdragen fisk.

Myt: Odlad lax innehåller farliga ogräsmedel.

Fakta: Norska livsmedelsverket har undersökt spår av växtbekämpningsmedel i odlad lax och funnit att nivåerna är mycket låga och ibland inte ens mätbara.

Myt: Laxlus sprids från odlingar till vild lax.

Fakta: Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är en välfärdssjukdom för lax och påverkar inte matsäkerheten. Norge har såväl viktiga vildlaxstammar som en omfattande havs- bruksnäring. Havsbruk innebär att antalet fiskar i havet ökar, därmed ökar också antalet värdar för laxlus. Branschen tar lusproblematiken på största allvar och har som mål att hålla låga nivåer av laxlus i anläggningarna. Nivåerna kontrolleras minst var fjortonde dag. All data rapporteras till norska livsmedelsverket (Mattilsynet) och finns tillgänglig på lusedata.no.