Kolesterol

Räkor och andra skaldjur innehåller mycket kolesterol vilket gör att man länge trott att räkor ger höga kolesterolvärden. Ny forskning visar att detta är en myt. Räkor har tvärtom en kolesterolsänkande effekt!

Kemiskt är kolesterol ett fettämne som produceras i levern av kroppen själv, därför att kroppen behöver kolesterol. Det behövs i alla celler och inte minst i hjärnan, som ju till största delen består av fetter. Dessutom har kolesterolet en roll i kroppens hormonproduktion, både för det kvinnliga könshormonet östrogen och för det manliga testosteronet. Förutom kroppsproducerat kolesterol får vi i oss kolesterol genom maten. Det finns i en mängd olika livsmedel, bland annat i magra skaldjur som t ex räkor.

I kroppen fungerar levern som kolesterolcentral. Det är där det kroppsegna kolesterolet bildas och det är därifrån det forslas ut i kroppen. Överskott av kolesterol tas också emot i levern där det förvandlas till gallsyror och förs ut ur kroppen som avföring.

Ungefär en fjärdedel av det kolesterol vi behöver kommer från vår föda, resten tillverkas i levern. Men det är också så att leverns produktion av kolesterol minskar om vi äter mer kolesterol. Den kunskapen har bidragit till att nyansera bilden av hur kolesterolhaltig mat påverkar oss. Kolesterolfattig mat behöver inte sänka kolesterolhalten och kolesterolrik mat behöver inte höja halten.

I kroppens blodbanor transporteras kolesterolet med hjälp av ett protein, lipoprotein. Proteinet bär kolesterolet och tillsammans uppträder de i olika former. Viktigast i det här sammanhanget är att skilja på ”ont kolesterol” LDL (Low Density Lipoprotein) och ”gott kolesterol” HDL (High Density Lipoprotein).

Räkor och skaldjur är magra och proteinrika livsmedel med lågt fettinnehåll och lågt innehåll av mättat fett. Det är det mättade fettet som är skadligt och som riskerar att öka halten av ”ont” LDL-kolesterol. Och än farligare är de s k transfetterna, oljor som härdats genom en kemisk process. Transfetter finns aldrig i fisk- och skaldjur.

Mättat fett finns framförallt i fett från däggdjur (kött), medan omättat fett (enkelomättat och fleromättat) finns i t ex fisk, skaldjur och vegetabiliska oljor. Både enkelomättat och fleromättat fett minskar halten av ”ont” LDL-kolesterol i blodet. Rätt fett är alltså viktigt för den som månar om sina kolesterolvärden.

Onyttig mat och för lite motion leder till fetma. Här har forskningen visat att särskilt så kallad bukfetma är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Förklaringen handlar igen om kolesterol, men inte om för mycket utan om för lite av det goda HDL-kolesterolet. Både höga LDL-värden och låga HDL-värden är riskfaktorer enligt den svenska Hjärt- och Lungfonden.

Den som äter mycket räkor förbättrar faktiskt också sin kolesterolbalans. Både det onda och det goda kolesterolet ökar, men relationen mellan ont LDL och gott HDL förbättras. Och det är just den balansen som verkar vara avgörande.

Så slutsatsen om kolesterol och kolesterolhaltiga livsmedel är att debatten måste nyanseras, precis som fettdebatten. Det finns bra och dåliga fetter och det finns bra och dåligt kolesterol. Räkor ger mer bra kolesterol och minskar risken för fetma genom sin nyttiga sammansättning.