All fisk, vild och odlad, lever på vad som finns i hav och sjö. Rent allmänt kan man säga att vild fisk behöver mer energi än odlad fisk bland annat eftersom den vilda fisken får kämpa för att hitta sin näring och det då går åt extra energi. Norska fiskeexperter räknar med att t ex ett kilo vildfångad torsk har krävt tio kilo föda i form av småfisk, räkor mm.
Läs mer om ekosystemet i Barents hav.
Medan den vilda fisken varken betalar för sin föda eller hindras av fiskekvoter och beståndsregler är läget helt annorlunda för den odlade fisken. Även foderfisk är en ändlig resurs som måste vårdas. Dessutom är fiskfoder är en kostsam post för fiskodlarna. Och självfallet ska den odlade fisken få en föda som gör att de växer och mår bra. Därför pågår ett ständigt utvecklingsarbete bland foderproducenterna för att bland annat minska inslaget av marint innehåll i fiskfodret. Ansträngningarna har varit framgångsrika och i 2007 behövs i snitt ca 2,5 kg foderfisk för att framställa ett kilo lax.
Att det behövs ca 2,5 kilo foderfisk betyder dock inte att all den fisken går åt till laxen. När fiskoljan och fiskmjölet till laxfodret utvunnits ur foderfisken återstår nämligen restprodukter som t.ex. fiskemjöl som används till annat djurfoder, främst för uppfödning av kyckling och gris.
Som vi tidigare berättade på www.norskfisk.se finns det forsknings anläggningar inom branschen, som använder väsentligt lägre andel marina råvaror. De är dock inte representativa för all norsk fiskodling och för att undvika missförstånd kommer vi fortsättningsvis bara tala om genomsnittsvärden för norsk odlingsnäring i dag.
Vad är då foderfisk? De stora foderproducenterna har alla sina egna foderrecept. Men alla använder framförallt anchoveta och blåvitling. Till detta kommer flera andra mindre arter. Men all fisk som används som foderfisk finns i stora bestånd och det norska foderfisket är reglerat på samma sätt som annat fiske i Norge. Anchoveta finns i stora bestånd i vattnen utanför Sydamerika och den fisken används också i världens fiskefoderindustri. Regleringen av det fisket sker enligt nationella bestämmelser.
Anchoveta ska inte förväxlas med svensk ansjovis som framställs av skarpsill. Fiskrens från fiskeindustrin är en annan viktig råvara för foderindustrin. Det innebär en god resurshushållning eftersom inte minsta fiskben går till spillo.
All foderfisk som används i norsk fiskodling ska komma från reglerade bestånd som är bärkraftigt förvaltade enligt nationella regler. Dessa ska också vara baserade på vetenskaplig grund. Vidare krävs att foderproducenterna ska kunna ge en systematisk spårningsdokumentation på all fisk som ingår i fiskmjöl och fiskolja.